natt

Dom här fruktansvärda mardrömmarna som håller mig vaken. Inatt med 2 olika känslor. 
Först drömmer jag om D. Som jag har längtat! Äntligen. Hon och allting var så verkligt, precis som det var. Vi var i vårat första stall i hogsta ,  jag visade dig ditt nya hem. Jag var så överjävligt lycklig. Till och med i drömmen så passade jag på att mysa med dig extra för att jag visste att du snart skulle försvinna. Fina fina du. Lämna mig aldrig 
Vaknade förstås helt förstörd. 

Somnade om och drömmer världens mardröm. 
I stil med paranormal och typ sinister. Så sjukt obehaglig. Vaknar i drömmen och försöker väcka jocke, som är helt omöjligt. Slår och skriker på honom medan läskiga varelser smyger runt i rummet. Han vaknar till slut och fattar ingenting. Då kommer burris in helt plötsligt med en råtta i munnen, jag vågar mig knappt fram och ska berömma fångsten när jag ser att det är en mindre stock typ och ingen råtta. Så wierd. Men den ligger såklart precis vid sängen så jag måste sticka ner handen mot golvet för att plocka upp den. Jag hatar världen under sängen. Fyfan. Jag vill inte ens gå in djupare på vad som fanns där under. Men jag vaknar iaf på riktigt av mina egna skrik. 
Bra där. Och nu ligger jag här och svettas. Sjukt kissnödig är jag också. Men inte fan tänker jag sätta ner fötterna på golvet. 
Bra att man ska till jobbet om 3 timmar. 
Ville ändå inte vara pigg.


Tills mitt hjärta slutar slå <3 

onsdag

Ja nej fan.
Det har hänt en del sen sist. Hästen är såld. Sjukt mycket blandade känslor kring det. Somvanligt så tar det nog en stund innan jag fattar vad som hänt. 
Jag är redan sjukt rastlös och ångesten smyger sig på om nätterna. Men jag ska börja gymma och ta tag i den delen iaf. Målet att klara springa 1 mil måste ju uppnås nångång, och jag vill gärna klämma mig i mina röda jeans. Men mest av allt så vill jag vara nöjd med mig själv. Den här vintern kommer nog att bli mycket "ta hand om mig själv", skämma bort mig lite. Det behövs nog. Fokusera lite på vad jag vill. 

tisdag

Varför känner jag mig så tom?
Varför känner jag ingenting överhuvudtaget? 


Nånting som känns sjukt bra iaf är att Zeneca ska åka till en familj i Västervik :)
Nu ska vi bara besikta, och det får inte vara något knas. Då blir jag galen. 
Funderar faktiskt på att köra dit henne själv, får se hur hon ska ha det och så där. Det kommer bli skitbra :)

RSS 2.0