Tisdag

Yes, bam bom baby, tatuering på plats. Jag är jättenöjd med motiven, men hade väntat mig att vara klar med hela underarmen minst, blev väldigt snopet när hon helt plötsligt säger att vi inte hinner mer idag. När jag bokade den här tiden för 4 månader sen så sa receptionisten att den va en hel dag. Så jag hade ju liksom väntat mig mer om man säger. Det märktes då på mig för att hon fick klämma in mig så snabbt som möjligt igen, så att, den 27 april kör vi klart. Då bokade hon in kl 15 och så kör vi så länge vi kan tills jag måste åka till jobbet. Vill ju gärna vara färdig innan sommaren liksom. För övrigt gjorde det lika ont som jag mindes, handleden var väl ingen hit kanske men det är ju bara att gilla läget. Man överlever. I studion som jag var i så är det typ 5 tatuerare som kör i samma rum om man säger, så man kan kika lite på alla andra som pinas. Då känns det genast bättre. Hade dock svårt att hålla mig från att skratta rakt ut när jag såg vad hon bredvid mig fick på armen. På riktigt, en grön traktor. Alltså va? Vem fan vill ha en grön traktor på armen? Försökte att inte stirra men kunde se mig själv ligga där på britsen med en lätt rynkad näsa och paralyserad blick. Såg att bakgrunden såg ut som en bilmack ungefär. Jösses. Jaja, hon tycker antagligen att mina fjärilar är skitfula, det är okej. 


Alltså jag tänkte att jag skulle ha mer tid när man jobbar natt, hur fan hinner man? Iof bokar jag väl in saker utan att tänka på att man ska sova nångång, men endå. Men det var inte ett klagomål, jag är så nöjd. Och glad. Och har energi. Mina kollegor från dagtid säger att dom aldrig sett mig glad så tidigt på morgonen. Nä, antagligen för att jag får åka hem och sova, och jag har fortfarande hela dagen kvar när jag vaknar. Fantastiskt.
 
Det närmar sig kattutställning, knappt en vecka kvar. Jösses. Hur ska det gå?
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0