Idag (tisdag) var jag, mamma och Christer till kungsbyn i Västerås och kollade på lite djur. Det var alldeles för längesen jag var i en djurpark, inte sen sist helt enkelt. Det märktes lite, var extra blödig liksom. Vi började med att titta på när älgarna fick mat, jag och alla småbarn försökte naturligtvis klappa så mycket som möjligt. Sedan fick man mata mufflorna och rådjuren (eller vad det nu var). Jag försökte hålla mig men djurskötaren genomskådade det direkt och sa att även dom vuxna får mata, och gav mig en näve foder. Så då satt man där igen bland alla småbarn och ville ha djuren för sig själv, med lite tårar i ögonen givetvis, dom är ju så fina. Kan klappa i flera timmar. Sen gick vi vidare och kikade på typ jakar, vildsvin, vanliga svin, skånegäss osv. Vi åkte safari genom ett hägn med vicenter, dovhjort och något mer bambidjur. När dom berättade om deras nyfödda vicentkalv Thor fick jag verkligen bita mig i läppen. Eftersom det är hotade djur så håller dom på att samla in pengar för att kunna flytta Thor till en annan park när han blir äldre, så det blir nytt blod i en annan flock. Det är ju så fint. Jag skänker hela min lön. Om jag kunde. Lilla Thor. Herregud, varför tar jag inte tag i livet och jobbar med sånt här?